Kompetenseffektivisera mera! Dyslexi och kundbemötande

Dela artikeln:

Facebook
LinkedIn
X
Susanna Cederquist. Hon har långt blont hår, tittar mot kameran framför en vit bakgrund. Hon har armarna i kors och klädd i en svart kavaj och flerfärgad scarf.

Bild: Susanna Cederquist 
Fotograf: Elisabeth Ohlson Wallin

– Här!
Framför dig dyker det upp en skärm med text. Här är innehållet, säger personen framför dig som riktat skärmen mot dig. Hen inväntar din reaktion med en min, som både innehåller nyfikenhet och en aning otålighet.

Denna situation kan få människor att reagera på olika sätt. En del läser igenom dokumentet och ger efter en stund sitt svar på frågan. Andra kan bli stressade eller börjar läsa men upplever efter ett tag att de inte kommer vidare…Börjar istället fundera på hur lång tid det borde ta att läsa igenom texten, om man kanske ska säga att man läst det ändå fast man inte har det.

Läsande, reaktioner och textnormen

Just sådana här situationer, som den som beskrivs ovan, kan uppkomma ofta. Det kan vara när någon visar dig ett skrivet skämt på mobilen och inväntar din reaktion eller när kollegan lägger en utskriven artikel framför dig på skrivbordet. När en text lämnas ut på mötet för att om några minuter diskuteras, när ett avtal ska skrivas på eller vid möten med kunder. 

I 15 år har jag föreläst, samtalat, diskuterat och skrivit om läsande. Läsande som fenomen, begrepp och roll i en tid som vår. Pratat läsande på seminarier på Bokmässan, på skolor och universitet, på kommunikatörsutbildningar och på otaliga bibliotek. Varför är det då så viktigt att prata om läsning och textnormen på platser som dessa? Jo, för det är platser där det jag kallar ”textnormen” ofta är stark. Vad är textnormen, kanske någon då tänker.
Det jag menar är att det finns en rangordning bland alla de olika sätt vi idag använder för att ta in information på. Högst upp i hierarkin finns att ”läsa” (ögonläsa).
Ju mer man ”är i” textnormen, följer den, desto svårare kan det vara att få syn på den. 
Textnormen påverkar oss, vårt samhälle i stort. Ju mer vi förstår vad textnormen är och dess existens, desto lättare är det också att förstå textnormens konsekvenser.

Något som är säkert är att läsande får människor att reagera och agera på olika sätt, fler än vad det kan verka och se ut som. Något annat som också är säkert är att läsande idag inte är samma sak som tidigare. Idag läser vi på olika sätt. Tekniken har förändrat förutsättningarna och inte minst skapar AI möjligheter.

Dyslexi och att kompetenseffektivisera

Anledningarna till att någon inte bara läser texter rakt av kan vara många. Att man inte ser den tillräckligt tydligt, att man inte behärskar språket eller att man just då inte är tillräckligt koncentrerad etc.
En annan anledning kan vara dyslexi. 

Ett tänkbart svar i situationen ovan är att man bara säger att läsandet inte är ens eget sätt och exempelvis ber personen som visar texten att läsa den högt, vilket förstås också förekommer. Ett annat alternativ är att texten inte läses alls, att informationsutbytet helt enkelt inte sker. Hur kan vi göra för att undvika det? Hur kan vi förebygga samförstånd och att information når dem vi önskar? Hur kan fler känna sig inbjudna till det skrivna ordet?

Siffrorna 5 – 8 % av Sveriges befolkning brukar uppges ha dyslexi. I en del andra länder uppges ibland upp till 20 %. Begreppet kommer från grekiskan och betyder svårigheter med ord. Och ja, självklart handlar dyslexi om just det, om läs- och skrivproblematik. Dock behöver vi ta bort punkten efter det och lägga till en fortsättning, hela bilden av dyslexi behöver rymmas. Det vi kallar dyslexi handlar snarare om ett annat sätt att tänka och fungera, som både resulterar i problematik och styrkor. Det jag kallar för ”dyslexistyrkor”. Jag har haft förmånen att under många år fått hjälpa andra förstå hela bilden av dyslexi; Skolor via fortbildning och utbildning av lärare och skolledare om dyslexi och hur vi skapar likvärdiga utbildningar. Arbetsmarknad och näringsliv via kompetensutveckling om dyslexi, värdet av våra olikheter och hur vi ”kompetenseffektiviserar” mera, som jag kallar det.
Alltså vikten av att förstå vad dyslexi innebär, vilka konsekvenserna blir i praktiken och hur vi behöver göra.

Neurodiversitet

Mångfald är idag viktigare än någonsin, och är ett ord som alla har en relation till. Neurodiversitet är ett begrepp som i Sverige används mer och mer. Neurodiversitet beskrivs ibland som de naturliga variationerna som förekommer i den mänskliga hjärnan. Att det snarare handlar om att vi är olika i hur vi tänker och fungerar, än rätt och fel.

Jag har varit representant från Sverige i några olika internationella sammanhang för att prata om just detta utifrån ett dyslexiperspektiv. Vi har den senaste tiden tagit viktiga steg framåt globalt. Förståelsen av våra olikheter och vanan att formulera denna i ord ökar successivt. Det är en stor skillnad idag, från då jag började i början av 2000-talet. 

Värdet i våra olikheter

Något jag älskar i mitt arbete är aha-upplevelsen som kan uppkomma i mötet med människor. Antingen när det handlar om igenkänning eller förståelsen för ett helt annat perspektiv än sitt eget. Jag arbetade under flera år med ett av Sveriges största företag inom matförsäljningsbranschen, både övergripande med inspirationsföreläsningar, riktade utbildningar med exempelvis HR-avdelningen, utbildningsansvariga och med anställda som har dyslexi. Jag glömmer aldrig ett av mötena med en anställd då det efter en timmes träff var en annan person som lämnade rummet, än den som tidigare kommit in. Kvinnan som kom in i rummet gick från osäkerhet, oro för att duga utifrån hennes sätt att fungera till att bli fullständigt lugn. Hon kom att ge ett helt annat intryck, en styrka. Hon gick från stress och oro, till kontroll och förståelse. 

Förändringen som skedde liksom även i resultat som senare följde kommunicerades till mig, hon kom att bli helt överlägsen i det hon gjorde. Det är en ynnest att få arbeta nära människor och få ta del av människors resor på nära håll. Förståelsen är nyckeln både av sin egen verklighet, liksom arbetsmiljö såsom förhållningssätt och strategier företag och arbetsplatser arbetar efter i stort. Ju mer vi förstår om våra olikheter, accepterar dem, desto bättre är det. Detta innebär också att vi gör och arbetar på olika sätt. Detta behöver kombineras med kunskap och medvetenhet om vilka normer som råder, dess konsekvenser och hur vi då behöver göra. Allt för att kompetenseffektivisera mera, att låta alla inom företaget och på arbetsplatsen arbeta utefter sina kompetenser och styrkor, sina sätt, liksom sina medmänniskor. Nyckeln i att förstå värdet i våra olikheter är acceptansen i praktiken. Dit har många en bit kvar, men det är inte alls omöjligt att nå ända fram och den möjligheten ska vi ta. 

Dyslexistyrkor och hela bilden av dyslexi

Dyslexistyrkorna är idag eftertraktade och viktiga förmågor på arbetsmarknaden, vi har inte råd att gå miste om dem.
Vi lever idag i en tid med mycket förändringar, vi behöver utforska, tänka nytt, hitta nya lösningar, göra på nya sätt – här finns fördelar i det dyslektiska sättet att tänka. 

När jag började var jag ensam i Sverige att visa på det breda synsättet på dyslexi, men kunskapen ökar och vi tar kliv framåt. Jag har idag en rad kollegor runt om i världen som varit av stor betydelse för mig sedan många år. Jag fick 2016 frågan om att vara expertrådgivare till Prins Carl Philip och Prinsessan Sofias stiftelse. De ville ha min hjälp och lära sig mer om dyslexi och framförallt dyslexistyrkorna. Jag föreläste på slottet ett flertal tillfällen, hjälpte till med talskrivning, internationella kontakter, idéer och samarbeten, bjöd med dem till ett event i England på temat för att visa att vi är flera runt om i värden som sprider denna breda bild av dyslexi, skapade egna internationella event i Sverige dit de inbjöds etc. Det är positivt att vi blir fler som visar på hela bilden av dyslexi. Mycket spännande händer och har hänt på många platser runt om i världen under de senaste åren. 

Kunskapen om hela bilden av dyslexi ökar, och många viktiga arbeten för att öka kunskapen om dyslexi sker globalt. Jag har förmånen att regelbundet samarbeta och leda arbetet i WHOLE – International Dyslexia Strengths Network, som består av professorer, forskare och dyslexiexperter från hela världen som arbetar för att öka kunskapen om hela bilden av dyslexi där även dyslexistyrkorna ryms.
För mer information: www.wholedyslexia.com
Vi har så mycket att vinna på att se och förstå hela bilden av dyslexi, skillnaderna det medför både negativa och positiva.

Så tillbaka till där vi började; exemplet ovan med läsning på tid. Här ryms många delar och perspektiv. Dels handlar det om personens egen ingång och förhållningssätt, dels om sammanhang och om förutsättningarna finns för att kunna vara ärlig och öppen, men framförallt handlar det om själva situationen och om den överhuvud taget behöver uppstå på detta sätt.

3 tips för kundbemötande

Hur kan vi då göra? Hur kan du göra vid ett kundmöte för att undvika att kommunikationen riskerar att brytas på grund av att en otillgänglig text används som tillvägagångssätt? Hur kan vi göra för att gardera att inte informationskedjan bryts, förebygga att stress och negativa känslor kan uppkomma och effektivisera kommunikation och kompetens?

  1. Visa ej texter för kunden, dina kollegor, dina anställda eller andra och invänta reaktioner.
    Se istället till att informationen blir tillgänglig. Exempelvis gällande tidsaspekten; att tid finns att tillgå, och att texten är tillgänglig att läsa via minst 2 sätt; exempelvis via ögon och öron. Vi har idag all teknik för att göra all text tillgänglig. Ett sätt att använda är här Blipsay Lyssningskoder. Då kan kunden välja att öronläsa texten via lyssningskoden på den utskrivna texten eller intill texten på skärmen.
    För mer information: www.blipsay.se
  2. Visa ej skriven text utan att läsa upp den högt.
    Föreläser du eller leder ett möte då text visas på exempelvis en powerpoint – läs upp texten högt eller se till att en annan frivillig och förberedd person gör detta i ditt ställe. Du kan alltid räkna med att det finns personer med dyslexi bland åhörarna, oavsett om du vet det eller ej. Med dyslexi kan man annars hamna i en valsituation: lyssna eller läsa och här har många svårt att göra båda samtidigt. Säg tidigt under föreläsningen eller mötet att all info kommer att vara tillgänglig auditiv, så eventuell ”oro” för att missa någon information i text inte behöver ske. 
  3. Lär dig mer om hela bilden av dyslexi och vad dyslexi innebär i praktiken.
    Kan man i ditt sällskap säga att man är dyslektiker och sedan känna sig trygg? Tyvärr förekommer fortfarande ibland fördomar, gamla bilder och ouppdaterad kunskap om vad dyslexi är. Jag har arbetat med dyslektiker i mina dyslexikurser som exempelvis fått provanställningar oförklarligt avslutade när de berättat att de är dyslektiker. Det är av stor vikt att kunskapen och förhållningssättet om dyslexi är hållbar, utifrån många perspektiv. Det har jag sett prov på hos företag jag arbetat med, det går att skapa med relativt enkla medel – att nå ända fram. Genom att exempelvis förstå textnormen och dess konsekvenser, liksom hur förhållningssättet till dyslexi och dyslexistyrkorna genomsyrar arbetsplatsen. Vi har otroligt mycket att vinna på att avlägsna hinder och förstå dyslexistyrkorna fullt ut, som samhälle, företag och som individ. Att bemötas och få arbeta kompetenseffektivt behövs – inte minst i en tid som vår. Har vi råd med något annat?

Text: Susanna Cederquist 

Turkost bokomslag: Dysleksi + styrkor = sant och Bokomslag: Dysleksi i skolan Se hela bilden. Det senare omslaget i blandat färgade mönster på naturtema.

Susannas böcker: Dysleksi + Styrko = Sant och Dyslexi i skolan. Se hela bilden.

 ”Dyslexi + styrkor = Sant”. Främst är Susanna föreläsare och har sedan många år hjälpt företag och arbetsplatser att förstå dyslexi, värdet i våra olikheter och att bli mer kompetenseffektiva.

Vill du boka Susanna som föreläsare eller konsult hör av dig till oss på Unique Power.

E-post: kontakt@Uniquepower.se