Arbetsmiljön, kommunikationen och möjligheten att arbeta på olika sätt spelar en avgörande roll. Det var panelen rörande överens om när vi samtalade på temat ”Autist på jobbet – funkar det?”
Under ett av våra mest uppskattade Unique Power talks delade våra konsulter: journalisten Tania Gazi, företagaren Gunnar Bark och inkluderingskonsulten Annsofi Hjärtström sina erfarenheter av arbetslivet som autister och om vad som kan göra skillnad. Läs här om vad som sades.
Maskering vid autism
En av de största utmaningarna är det som kallas maskering. Det innebär att försöka dölja sina behov och anpassa sig till arbetsplatsens normer. Tania beskriver hur svårt det kan vara att säga vad hon behöver:
”Jag har tyckt att det har varit väldigt svårt att uttrycka mina behov för jag vill liksom inte vara besvärlig”
På utsidan kan någon verka social och fungerande. Samtidigt kan fikarum, luncher, småprat och många sociala intryck kräva enormt mycket energi.
Problemet blir särskilt stort när det känns riskfyllt att berätta.
”Jag är rädd för att jag inte kommer att få vara kvar om jag berättar vad jag behöver.”
Det säger något viktigt om arbetsmiljön. Om medarbetare inte känner sig trygga med att berätta vad de behöver, blir maskering en strategi för att behålla jobbet.
Men på lång sikt kan priset bli högt – i form av stress, utmattning och sjukfrånvaro.
Normen som hinder
Gunnar beskriver vidare hur många autister ”ser ut att fungera precis som alla andra”.
Det kan skapa förväntningar på att också bete sig som alla andra. Att ta i hand, hålla ögonkontakt, delta i småprat eller klara ett öppet kontorslandskap kan uppfattas som självklarheter. Men det som är enkelt för en person kan vara mycket krävande för en annan.
Även information kan bli ett hinder. Annsofi lyfter exempelvis hur arbetsplatser ofta förutsätter att alla tar till sig information på samma sätt – genom möten, PowerPoint-presentationer eller muntliga instruktioner. Men människor fungerar olika.
Tydlig skriftlig information, möjlighet att lyssna, läsa eller få saker förklarade på olika sätt kan göra stor skillnad.
Små förändringar gör stor skillnad
Lösningarna behöver inte alltid vara så stora och komplicerade.
Flexibla arbetstider och möjlighet till distansarbete kan göra det lättare att hushålla med energin. En lugn arbetsplats eller ett vilorum kan minska sensorisk belastning. Tydliga instruktioner kan göra det lättare att förstå vad som förväntas.
Att få rätt stöd som gör det möjligt att arbeta, utan att göra individen till ett problem är avgörande. Och stöd behöver inte innebära att någon pekas ut.
Ett gott exempel är Tanias chef som diskret lade nyckeln till vilorummet på hennes skrivbord.
Arbetsmiljön behöver fungera för fler
Hänsyn måste tas till samspelet mellan individ och arbetsmiljö. Frågan är inte bara ”Vad behöver den här personen?” utan också ”Hur har vi utformat vår arbetsplats?”
Universell utformning – att från början skapa arbetsmiljöer som fungerar för så många som möjligt, kan vara en viktig del av lösningen. Tydligare kommunikation, flexibla arbetssätt och information i flera format kan gynna hela arbetsplatsen, inte bara personer med autism.
En annan syn på kompetens
Även om samtliga ogillar föreställningen om att autism är en ”superkraft”, så får vi inte glömma autisters styrkor som kan vara värdefulla i arbetslivet.
Specialintressen kan bli en väg in på arbetsmarknaden. Hyperfokus kan ge djup kunskap och hög kvalitet inom ett område. Och förmågan att upptäcka problem och säga ifrån när något inte fungerar kan vara en stor tillgång.
Gunnar beskriver autister som sanningssägare, personer som vågar se och säga var det skaver. Det kan förstås vara utmanande. Men för en organisation som vill utvecklas kan det också vara ovärderligt.
Kanske är den viktigaste frågan därför inte om autister kan fungera på jobbet. Istället bör vi fråga oss,
Hur vi skapar arbetsplatser där fler människor kan fungera?
När det är tryggt att berätta om behov, när information kan tas emot på olika sätt och när arbetsdagen kan organiseras mer flexibelt minskar behovet av att maskera.
Och när fler kan vara sig själva på jobbet ökar möjligheten att använda det de faktiskt är bra på.
Kort och gott – inkludering handlar inte om att sänka kraven. Det handlar om att skapa rätt förutsättningar för människor att lyckas.
Vill du se samtalet i sin helhet?
