”Jag ska ha ett eget dansband”, sa min son André till mig när han var liten.
Han har intellektuell funktionsnedsättning (IF) och epilepsi, och även grovmotoriska svårigheter.
André ville så gärna spela trummor även om läkare sa att det skulle bli väldigt svårt med hans utmaningar att samordna och kontrollera kroppens rörelser. Som mamma har jag alltid haft utgångspunkten att allt är möjligt tills att motsatsen är bevisad. Och det fanns ytterligare en person som verkligen trodde på André – trumläraren. Redan som 8-åring började han spela trummor. André sjöng också till dansband hemma eftersom han älskade det. Han har aldrig någonsin tvekat på att hans dröm om ett eget dansband skulle bli verklighet.
André tänker nämligen inte OM det ska hända utan NÄR det ska hända.
En tveklöst framgångsrik strategi eftersom han idag har ett eget dansband.
Ett eget dansband
Tack vare en fantastisk daglig verksamhet i Lund kunde André få sin dröm uppfylld och dansbandet är ute och spelar på olika scener. Han sjunger i sitt dansband som heter Andrés Dansbandsorkester. De övriga bandmedlemmarna är några av Andrés kollegor på den dagliga verksamheten Stora Blå Syd i Lund.
När André berättar om sitt dansband kan man se hur han lyser upp och är så glad att hans dröm gått i uppfyllelse, även om han faktiskt aldrig tvekat om det skulle bli så. Tron på sin dröm har spelat stor roll för honom att nå dit.
Hur gick det med trummorna då? Jo, trots att en läkare sa att det troligtvis inte skulle gå är André en duktig trummis och spelar trummor i flera olika band i den dagliga verksamhetens regi. Han har även här bevisat att när den dolda kompetensen kommer till sin rätt kan vi alla bidra utifrån våra förutsättningar.
Se filmen här nedan när André Fridh spelar solo på Eurovision village tidigare i år.
Hur kan vi tillsammans arbeta för att den dolda kompetensen kommer till sin rätt? Det är många personer med funktionsnedsättning som har massa kompetens vi inte tar vara på idag och inte minst när det gäller personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läs vidare så får du tips.
Arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning
Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, i artikel 23 har varje människa rätt till arbete och fritt val av sysselsättning.
Läs mer här om FN:s artikel 23
En rättighet som även förtydligas och lyfts i artikel 27 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Läs mer här om FN:s artikel 27
Men hur ser detta ut i praktiken, och hur öppen är vår arbetsmarknad för personer som inte passar in i den allt snävare mallen?
Ofta pratas det om den dolda arbetsmarknaden och om personer som står långt från arbete. Jag vill vända på det och prata om den dolda kompetensen på arbetsmarknaden och att det just är arbetsmarknaden som står långt från personerna ifråga. Jag vill särskilt belysa personer med intellektuell funktionsnedsättning. Sysselsättningsgraden för de som har LSS-boende i Sverige är 3–4 procent. (Källa: SCB).
Då pratar vi inte daglig verksamhet utan anställning med lön, vilket självklart många med IF kan ha om rätt förutsättningar ges.
Det är första gången som SCB har undersökt sysselsättning och inkomster för personer med bostad enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Även om inte alla personer har en intellektuell funktionsnedsättning som bor i LSS bostad så ger undersökningen en fingervisning om hur många med IF som har en anställning med lön. Så visst finns det dold kompetens som arbetsgivare går miste om!
Hur tar vi vara på den dolda kompetensen?
Så, hur gör vi för att närma sig och ta vara på den dolda kompetensen? Vad behöver arbetsmarknaden göra?
En viktig del är att försöka frångå vår iver att mäta och väga förmågor. Vi bör titta på vad människor kan bidra med, istället för vad man inte kan. Förutom sin arbetsinsats, kan personer med IF bidra till ett mer humant arbetsklimat där olikheter ses som en tillgång. På en arbetsplats där alla får plats och värdesätts, kan både anställda och arbetet utvecklas.
Vi behöver nätverk för att bredda vår kunskap. Det finns inom funktionsrättsrörelsen, men även skolan. Exempelvis mellan skola och arbetsgivare inom den gymnasiala lärlingsutbildningen, i den anpassade gymnasieskolan. Även Unique Power kan bidra och däribland jag, som har kompetens inom arbetsmarknadsfrågorna och dessutom erfarenhet som mamma till André.
I min yrkesroll har jag varit ledare i både det privata näringslivet och inom statlig myndighet. Bland annat startade jag ett arbetsmarknadsprojekt med syftet att ”Rusta arbetsgivaren inför anställning av person med funktionsnedsättning ” Lead the way”
Ett av arbetsgivarnas önskemål är att veta att stöd finns och ges över tid, är långsiktigt och kontinuerligt. Att navigera och förstå hur olika aktörer som myndigheter och arbetsmarknaden fungerar kan vara svårt med IF. Här behövs ett stöd i form av en samordnande funktion som finns med så länge den arbetssökande/arbetstagaren har behovet.
Min erfarenhet säger att vi har skapat fler hinder för en mer inkluderande arbetsmarknad. Inte minst genom den digitala djungeln som är svår när man har IF. Exempelvis behöver det bli enklare att söka jobb. En lösning kan vara att söka arbete på annat sätt, än tvingas gå via krångliga och otillgängliga digitala system.
Vi behöver också ett mer flexibelt sätt hur vi arbetar. Exempelvis utmana oss i hur en arbetsuppgift kan utföras. Som exempel kan man fråga sig:
- Kan den anställde ges längre tid för att utföra en arbetsuppgift?
- Kan arbetsuppgiften utföras en annan tid på dagen om en speciell tid är mer utmanande för den anställde?
- Kan arbetsuppgiften delas på av fler anställda?
Det finns ingen ”quick fix” för att få fler personer med intellektuell funktionsnedsättning i arbete. Det behövs strukturella förändringar på arbetsmarknaden samtidigt som vi ska behålla det som fungerar och våga göra nytt.
Kan du som arbetsgivare göra något? Kan du som politiker eller ansvarig för arbetsmarknadsfrågor inom offentlig sektor bidra? Självklart!
Bjud in till dialog. Om vi vill skapa en arbetsmarknad för alla bör den också utformas av alla.
I grunden måste individens tro på sig själv och sin förmåga finnas där. Det som André visat så tydligt. Men såklart behöver även arbetsmarknadens tro på individen finnas och rätt förutsättningar ges. Vi har allt att vinna på att den dolda kompetensen kommer till sin rätt.
Text: Jeanette Fridh, Föreläsare och konsult inom arbetsmarknad samt rättighetsfrågor.
Hör av dig till oss om du vill ha hjälp med rekrytering och hur du tar vara på den dolda kompetensen och om du vill anlita Jeanette som konsult eller föreläsare.
