Bild: Lisa Ly dribblar boll mot Indien.
Fotograf: Richard Hall
Här skriver Lisa Ly om en historisk händelse – VM-mästerskapet i five-A- Side (även kallat blindfotboll) som gick av stapeln tidigare i år. Lisa var en av spelarna för Sverige och var med och tog brons. Hur coolt som helst!
Lisa berättar…
”Deras tak är vårat golv
All historia ligger framför oss
Ta tillbaka det vi borde fått
För vi är vi na na na nare
Redo när det gäller
Inget kommer före
Vi:et i vinsten”
Molly Sandéns låttext stämmer in på vår situation i många avseenden. Deras tak är vårat golv och all historia ligger verkligen framför oss. I och med historiens första VM i Five-a-side har det startat något stort. För när de seende fått spela fotboll i många år, har herrar med blindhet och synnedsättning spelat färre. När de kvinnliga seende fotbollsspelarna kämpar för en jämställd idrottsarena, har det tidigare inte funnits ett fotbolls-VM för kvinnor med synnedsättning, inte förrän nu för några veckor sedan.
Det här är min berättelse när Sveriges tjejer tog historiens första VM brons i Five-a-side. Men innan jag berättar min historia vill jag först förklara vad sporten innebär.
Hur fungerar blindfotboll Five-a-side?
Five-a-side eller blindfotboll spelas på en fotbollsplan lika stor som en femmannaplan med höga sarger runt om. Varje lag har fyra utespelare och en målvakt. Det som skiljer vanlig fotboll och Five-a-side för synnedsättning är en boll med ljudkassetter i. När bollen rullar låter den. Spelare kan lokalisera bollen genom hörseln. När spelare rör sig mot bollen måste de annonsera sig genom att säga: ”Voj”. Ordet ”Voj” betyder jag kommer på spanska och gör det lättare för alla deltagande att höra varandra när det rör sig mot bollen. Alla utespelare har på sig ögonbindlar för att göra spelet mer rättvist. Synen skall med andra ord inte ha någon som helst betydelse. De som ser är målvakten, en coach vid sidan av planen och en guide bakom motståndarlagets mål. Dessa personer har till uppgift att hjälpa spelare under spelet.
Inför VM i Five-A-Side
När jag tackade ja till att delta i VM i Five-a-side kände jag mig till viss del orolig. Hur ska vi få ihop ett lag som ska prestera på topp på så kort tid? Vem är det jag ska spela med och hur beter de sig på planen? Hur ska laget prestera på bästa sätt om vi inte känner varandra? Efter ett möte bestämdes det att vi skulle fokusera på glädjen att spela. Att Sverige skulle spela var ju inte planerat. Så vad kan man göra förutom sitt bästa på planen?
Det är två dagar kvar och jag är fullt upp i mina förberedelser för resan till Birmingham. Saker måste packas, personer måste besökas innan jag reser iväg. På kvällen känner jag att kroppen vill säga mig något. Är det inte en förkylning på gång? Är inte näsan lite extra täppt och halsen lite sträv? Nästa dag ringer jag ansvarig coach och meddelar mitt dilemma. Jag är ju sjuk, men jag vill också åka. Till sist kommer vi överens om att blir jag inte sämre, då ska jag trots allt följa med. Det fanns några dagar kvar att tillfriskna innan första matchen. En dag senare satt jag på planet, inte helt frisk, men inte heller sämre än föregående dag.
Första matcherna
Så kom äntligen dagen vi som lag Sverige skulle spela vår första match. Inte nog med att Sverige skulle spela sin första match tillsammans för första gången, vi spelade dessutom historiens första VM-match som slutade 1 – 1 mot Marocko.
Nästa dag var det dags för match mot Japan som vi tyvärr förlorade med 0 – 1. Dagen innan matchen mot England diskuterades det olika matchmotståndare. Om vi bara spelade lika mot England skulle Sverige gå vidare till semifinal.
Återigen spökade det i mitt huvud. Hur ska vi lyckas spela lika mot England? Vad ska jag göra för att laget ska lyckas. Men när orostankarna närmade sig fanns där ett lag som påminde mig varför vi var där: Ha kul och spela fotboll, göra allt för att motståndarna skulle misslyckas.
Efter långa 30 spelade minuter var matchen över. Matchen mot England slutade 0 – 0 och Sverige var därmed vidare till Semifinal.
Semifinalen
Efter några dagars vila var det dags för match igen mot ett av favoritlagen: Argentina. Tyvärr förlorade vi den matchen med 0 – 3. Det var bara att åka tillbaka till boendet och ladda om. Trots förlust fanns där ändå en förväntansfull stämning inför bronsmatchen mot Indien. Det här var turneringens sista match och då skall själen fyllas med fotbollsglädje och kroppen tömmas på all energi.
Bronsmatchen
När domaren blåste i visselpipan var det dags att göra allt för att vinna matchen. I 30 minuter kämpade vi och försökte sparka in bollen i mål. Efter full tid stod resultatet fortfarande 0 – 0.
För att avgöra en bronsmedaljör övergick matchen till straffar. Båda lagen radade upp sig framför målet för att lyssna om bollarna gick in.
Först på tur var lagkompisen Alice som skulle lägga en straff. Bakom stod resten av laget och kramade om varandra hårt och hoppades att målvakten skulle missa. Straffen gick in i mål och vi var i ledning.
Nu gällde det bara att målvakten Moa skulle rädda straffen också. Efter en räddning var det min tur att lägga en straff. Den räddades tyvärr av motståndarmålvakten och strafftävlingen fortsatte. Moa räddade även den andra straffen.
Det var dags för sista straffen som skulle läggas av Viktoria. Även den straffen räddades av motståndarmålvakten. Sist skulle Indien lägga en straff. Hela laget höll andan.
”Snart kommer ett dunderskott” tänkte jag. Men allt som hördes var en liten rullning och sedan en stund av tystnad innan musiken dånade ut i högtalarna följt av ett glädjevrål från laget.
Matchen slutade 1 – 0. Motståndaren lyckades inte träffa bollen hårt nog. Över hela planen hördes vi med glädjekänslor utanpå kroppen. Lagets mål var ju bara att ha kul och spela fotboll. Att vi lyckades ta ett VM brons var helt enkelt ofattbart.
Bild: 5-A-Side Sverige
Prova 5-A-Side!
5-a-side eller blindfotboll är en paralympisk idrott och en snabbkurs i empati.
Din organisation har möjlighet att få testa detta tillsammans med erfarna ledare. Vi tar det lugnt – så alla kan känna sig trygga och vara med på sina villkor. Vi spelar varken match eller kör stenhårt. Istället testar vi på olika individuella övningar och samarbetsövningar, hittar rörelseglädjen och känner på hur det är möjligt att idrotta utan att se.
Prova och vi kan lova dig nya insikter och inte minst om vikten att lyssna och kommunicera, plus att du och din organisation får en rolig och unik upplevelse.
Vill du och din arbetsplats testa 5-A-Side? Hör av dig till oss på Unique Power.
E-post: [email protected]
